Attention = 0 på Nätokraternas elitlista

Alexander Bard och Jan Söderqvist, författarna till de faktiskt omvälvande böckerna Nätokraterna och Det globala imperiet, försöker måhända leva som de lär, och i böckerna förutspås att den nya eliten kommer att sluta sig i exklusiva sällskap när "attention" blir det viktiga. Attention definieras som trovärdighet x uppmärksamhet, så när Bard så startade sin Elitlista, såg jag framför mig en sammanslutning av morgondagens nätokrater - en samling skarpa hjärnor som inte kommer låta sig förfalla till den konsumtionspöbel som sägs bli den nya underklassen. När listan nu visar sig innehålla lågt skvaller utan nytta sjunker attentionen till noll, åtminstone för mig .

Ett citat av Bard/Söderqvist kan vara på sin plats:

Varje nätverk med minsta ambition att vara attraktivt och framgångsrikt måsta gallra hårt bland de presumtiva medlemmarna, annars kollapsar det snart under trycket av den störtflod av irrelevant information som väller in och fyller upp det begränsade utrymmet. En sådan utveckling leder ofelbart till att nyckelmedlemmarna tappar tålamodet och låter sig lockas över till andra nätverk där policyn är mer restriktiv, varpå det nätverk de lämnar bakom sig förvandlas till ett tomt och dödsdömt skal av maktlösa aktörer som förvirrat producerar irrelevant nonsens.

(Nätokraterna s 204).

Med dessa böcker som facit, måste Elitlistan ses som en grov sarkasm riktad mot listans medlemmar och de etablerade medier dessa oftast återfinns i.

Maillistan måste dessutom ses som tekniskt något föråldrad, och likheten med Socialdemokraternas fabricerade mail-lögner är slående. Att packas ihop med Socialdemokraterna och deras maktambitioner måste såra dem djupt, eftersom böckerna även förutspår statens och demokratins död.
Ett litet tips till Bard/Söderqvist, från Bard/Söderqvist:

När information produceras i överflöd blir attention den stora bristvaran. I de nätokratiska nätverken har information i sig därför ett begränsat värdet. Snarare sätts ett värde på att slippa all den onödiga information, för att kunna frigöra värdefull tid och möjliggöra koncentration. Den information som efterfrågas måste vara relevant och tillförlitlig, och helst också exklusiv, och denna särskilt värdefulla information hålls enbart inom de högsta nätverken.

(Nätokraterna s 208)

Elit hör definitivt inte till de högsta nätverken... Ibland, när man känner sig som en analytisk ensamvarg utan hem i tillvaron, uppstår en påtaglig dragning till nätverken och den gemenskap och intellektuella förbrödning dessa skulle kunna ge. Nätverket Elit kan nu strykas från intresselistan för gott.

Däremot: Läs böckerna!

Andra bloggar om: Alexander Bard, Elit, Nätokraterna